Välkommen kära vän till AKO's bakskola.
Här råder gemytlig och jättetrevlig bakstämning med
uppkavlade skjortärmar, blommiga förklän och kaveln i högsta
hugg. Mjöldammet ligger tätt i luften och snart kommer doften
av nybakat bröd att sprida sig i hela huset. Sätt igång!!
Först ska du välja ut ett riktigt trevligt recept (ett av
mina t.ex....), eller strunta i det och bestämma dig för att
uppfinna ett nytt bröd.
Sen är det smart att ta fram alla ingredienser så att du
slipper komma på efter halva tiden att du visst inte hade nåt
vetemjöl hemma. Fast å andra sidan, det
enda som egentligen behövs är vetemjöl, jäst, salt
och vatten.
Kolla så att du har det åtminstone.
Och sätt på dig ett förklä!! (om du inte vill bli
mjölig förstås, det är ju en
del av charmen med det hela....)
Oftast börjar det så här: Smula jästen i degbunken
(som ska vara STOOOR) och häll på
degspadet som ska vara fingervarmt. Rör tills jästen
har löst sig. Tillsätt övriga ingredienser, men
spara någon deciliter mjöl. Tillsätt endast
så mycket mjöl att degen inte klibbar fast i degbunken efter
en stunds
knådning, men ta hellre lite för lite mjöl
än för mycket. Mjölet, speciellt grovt mjöl, sväller
alltid lite mer under
jäsningen och du kan alltid tillsätta mer efter
första jäsningen om degen fortfarande är för klibbig
då.
Om du använder torrjäst eller bakpulver/bikarbonat
är arbetsgången något annorlunda, då
blandar du jäsmedlet i mjölet. För torrjäst
ska degspadet dessutom vara varmare, ca 40 grader.
För bakpulver spelar temperaturen ingen roll, men
använder du varmt degspad startar jäsningen
direkt och då måste du in med brödet
omgående i ugnen. Använder du kallt degspad kan degen
stå ett tag innan gräddningen utan att något
händer (om du t.ex. glömt att sätta på ugnen.)
För bakpulverdegar kan du skippa allt om jäsning
och knådning, de blandas ihop snabbt (ska
inte knådas för länge) och sen: in i ugnen
bara!!!
Degen ska knådas riktigt länge i degknådaren (eller
för hand om du är Arnold Swarzenegger),
cirka tio minuter i "full fart", så att den blir
blank och glansig.
Sedan ska degen jäsa i bunken, minst en halvtimme, men den kan
gott få jäsa en timme eller
längre om du har tid. Glöm bort den en
och en halv timme så blir du rikt belönad. Då kan du
även minska mängden jäst. Ökad
jästid = mer smak!! Det som händer under jäsningen är
att de trevliga små
jästsvamparna ordnar tacobuffé med sockret
(alternativt mjölets stärkelse om socker saknas) som finns i
degen. Och hör upp nu alla absolutister: jästen
omvandlar sockret till ALKOHOL och kolsyra, en
hembränningsprocess pågår i din
degbunke!! Mjölets gluten bildar ett nät av sega trådar
som fylls av allt
kolsyrebubbel. Hela huset gungar och degen lyfter
av allt ståhej.
Då din lilla deg har jäst klart i degbunken tar du upp den
på bakbordet (eller diskbänken eller
köksbordet eller var du nu håller hus)
och knådar den för hand riktigt ordentligt. Det är
meningen att den luft som bildats i degen under
första jäsningen ska pressas ut vid knådningen,
så ta i rejält. Det är nu du kan få
utlopp för dina uppdämda aggressioner!
Forma sedan degen som du vill ha den - limpor, formbröd, långpannerutor,
bullar, gifflar,
"chiabattor", tekakor, skrädda kakor eller vad vet
jag. Eller gör något riktigt fantasifullt!! Särskilt vetedegar
kan
man forma i princip hur som helst. En limpa görs
genom att man kavlar ut degbiten till en platt kaka som sedan
rullas ihop som en rulltårta. På så
sätt får brödet mer höjd! Lägg på plåt
eller i långpanna, eller i den form du
tänkt dig om du gör formbröd. Limpor
ska läggas parallellt med plåtens kortsida!! (Det är nåt
knep som
får limporna att jäsa på höjden
istället för på bredden.) Var noga med att smörja
och ev. bröa
formarna och plåtarna om du inte använder bakplåtspapper.
Ett tips: det går bra att göra
formbröd/limpor i långpanna - pensla
med lite matfett på sidan av limporna så är det lätt
att lossa
dem från varandra efter gräddningen.
Nu ska brödet jäsa igen. Den andra jäsningen tar ca
30 minuter för limpor, lite längre för bullar.
Passa under tiden på att sätta ugnen
på rätt hög temperatur, 225-250 grader.
Då ditt bröd jäst färdigt sänker du värmen
till 200 grader (eller vad det nu står i ditt recept) och skyfflar
in det i
ugnen. Limpor och formbröd längst ner
i ugnen, bullar, långpannerutor och små bröd i mitten.
Den ambitiöse kastar in en vattenskvätt
i ugnen samtidigt för att ånga ska utvecklas, det ger en knaprigare
skorpa. (Jag brukar duscha in en svätt med
en sprayflaska ett par gånger under gräddningen) Låt brödet
grädda: mellan 25-45 minuter brukar det ta
för limpor, 10-15 minuter för bullar.
Det som händer nu är först att skorpan
bildas på brödet. Sedan höjer brödet sig ytterligare
genom ökad
gasbildning inne i degen. Proteinerna inuti brödet
stelnar och ger brödet en fast stomme. De stelnade
proteinerna avger vatten som de sugit upp under
bakningen, och stärkelsen suger åt sig detta vatten och
förklistras. Brödet är klart när
all stärkelse har förklistrats. Det enklaste sättet att
kolla om brödet är färdigt är
att ta ut det och sticka en köttermometer i
det. Vid 96 grader är det färdigt!
Saknar du termometer kan du knacka på undersidan
av brödet; det ska låta ihåligt och dovt, och
brödet ska kännas lätt att lyfta.
Ta ut brödet, ditt nyskapade och alldeles varma bröd, lägg
över det på galler och låt svalna med bakduk över
om
du vill ha en mjuk skorpa, utan bakduk om du vill
ha knaprig skorpa. Skär inte i limpor förrän de svalnat,
annars blir den skurna kanten degig. Ska brödet
ätas varmt är det bättre att göra bullar eller brytbröd.
Då brödet svalnat förvaras det bäst i en påse.
Innan du stänger påsen, sug ut all luft ur den, så
det blir lite som "vakuum" i påsen,
det ger bättre hållbarhet!!
Ska brödet frysas in gör du
det då fort brödet svalnat och packar in det ordentligt i fryspåsar.
BRÖD SKA ALDRIG FÖRVARAS
I KYLSKÅP!! Det vill ha det varmt och gott, precis som vi.
Ett riktigt gott, hem- och nybakt vitt bröd är väl helt
underbart och det tycker jag man kan kosta på sig (det är billigt
också) men till vardags kanske lilla magen hellre vill ha nåt
med mer fibrer. Som t.ex. ett grovt bröd. Motsatsen till vitt bröd
borde ju vara mörkt bröd, men det är inte alltid så
att mörkt betyder mer fibrer. De mörka bröden i affären
får sin färg av sockerkulör eller mörk sirap....
Nej, ett grovt bröd kan vara ljust det med, det som avgör
grovleken är ju utmalningsgraden på mjölet som ingår.
Det kan vara allt från hela korn (inte malda alls), till finmalet
vetemjöl.
De grova bröden går att variera i all oändlighet med
ingredienser som bara begränsas av din egen fantasi. Ta den enkla
vägen och byt ut en del av vetemjölet mot kruskakli i ditt
vita bröd och vips! Så har du ett grovt bröd!!! Eller åtminstone
grövre....
Ingredienser
Det som är så bra med matbröd är att man - till
skillnad mot i sockerkakor och småkakor - kan variera ingredienserna
nästan hur som helst, höfta till och byta ut ingredienser lite
som man känner för utan att brödet sjunker ihop, fastnar
i formen, blir kletigt i mitten etc....
Mjöl, korn, gryn:
Brödets grund! Det finns otaliga mjölsorter och mjölblandningar
och man kan variera sina bröd enbart genom att använda olika
slags mjöl. Den enda egentliga regel som finns är att brödet
bör innehålla minst 35-50% vetemjöl för att jäsa
bra. Givetvis finns undantag även från denna regel, men om du
följer den så borde du inte misslyckas.
Utmalningsgraden är ett mått på hur stor del av sädeskornet
som finns med i mjölet. Hög utmalningsgrad = fullkornsmjöl,
där både skal, grodd och kärna ingår. Låg utmalningsgrad
= fint mjöl av endast kärnan.
Vetemjöl - Finmalet mjöl av endast vetekärnan,
utan grodd och skaldelar. Rikt på gluten. Används i alla bröd
för
att få volym och luft i brödet. Glutenet bildar ett "nät"
av glutentrådar under jäsningen och det gör att
brödet blir voluminöst.
Vetemjöl special - extra proteinrikt och "starkt"
vete som har utökad förmåga att bilda gluten. Används
i
matbröd för att ge utökad jäskraft speciellt då
mycket grovt mjöl ingår.
Lantvetemjöl - Lite grövre vetemjöl, d.v.s.
med högre utmalningsgrad. Ger mer must och karaktär åt
brödet.
Grahamsmjöl - Grovt vetemjöl av hela
kornet, hög utmalningsgrad. Namngivet efter amerikanen Graham som
förespråkade fiberrikt bröd. Har sämre bakegenskaper
än vanligt vetemjöl och tenderar att ge
ett smuligt bröd.
Vetekli och Kruskakli - Skaldelar från vetekornet.
Mycket fiberrikt!! Kruskakli innehåller över 1/3 kostfiber.
Vetegroddar - Grodden från vetekornet. Protein-
och fettrik, smakar lite nötter. Dålig hållbarhet.
Helvete/vetekross - Riktigt grovt, ger bra tuggmotstånd.
Behöver inte alls skållas som alla säger.
Durumvetemjöl - Är gulare än vanligt vetemjöl
och konsistensen är som ett mellanting mellan mjöl och socker.
Rågsikt - Finmalen och siktad blandning av 60%
vetemjöl och 40% rågmjöl som ger goda bakegenskaper
kombinerat med mustig smak.
Grovt rågmjöl - Grovmalet rågmjöl
av hela kornet. Råg har inte samma förmåga som vete att
bilda gluten och
behöver därför hjälp av vetemjölet för att
brödet ska jäsa upp och få volym. Ca 1/3 vetemjöl
bör ingå i degen.
Fint rågmjöl - Som grovt rågmjöl,
men mer finmalet, helt enkelt!
Hel Råg/krossad råg - se helvete/krossat
vete
Rågflingor - Ångkokta och pressade rågkorn.
Kornmjöl - Mjöl av skalat korn som även
det innehåller lite gluten och behöver vetemjölets hjälp.
Vanligast i
tunnbröd.
Korngryn - Skalat korn, finns helt, krossat och klippt
Havregryn - Skalade, ångkokta och pressade havrekorn.
Fiberhavregryn- Som ovanstående, men tillverkade
av hela havrekornet (fullkorn).
Sojamjöl - Mjöl av sojabönan. Proteinrikt
som tusan.
Linfrö - Dietiskt och milt laxerande. Linfröna
bildar ett slem som smörjer våra tarmar. Men linfrön är
inte enbart
snälla och goda, de har den otäcka förmågan att kumma
bilda cyanväte och därför ska man inte äta för
mycket av dem.
Solrosfrön - Ger god smak, lite nötaktig, och
trevligt tuggmotstånd.
SKÅLLNING
Att skålla mjölet, d.v.s. hälla het vätska över
det, är inget nytt knep. Förr var det vanligt, "ty de gamla kloka
bagerskorna" visste att skållningen gav bättre arom, konsistens,
saftighet och hållbarhet åt brödet som också
smulade mindre och blev lättare att skära. Speciellt grovt mjöl
vinner på att skållas och många klassiska limprecept
innehåller skållat mjöl - ankarstock, gotlandslimpa m.fl.....
Skållningen går till så att man hället het (kokande)
vätska över mjölet, som sedan får stå upp till
ett dygn (eller åtminstone tills den svalnat till 37 grader) och
suga åt sig vätskan. Mjölet sväller och stärkelsen
förklistras så att resultatet blir en klibbig smet. Sedan bakar
man som vanligt med skållningen.
Degspad:
Också väldigt avgörande för brödets karaktär.
Du kan blanda i princip hur du vill, den enda regeln är att degspadet
ska vara 37 grader varmt för färsk jäst. (Kallare degspad
går också, men då tar jäsningen längre tid.
Blir det för varmt dör jästsvamparna och då jäser
inte brödet.)
Mjölk - Ger mjukt bröd med mjuk skorpa.
Vatten - Ger knaprigare skorpa på brödet.
Filmjölk - Ger syrlig smak.
Yoghurt - Ger syrlig smak.
Öl / porter - I julbröd....
Krossade tomater - Kan vara kul i tex. brytbröd
till maten, kombinera med pizzakryddor!!
Apelsinjuice - Gott i grova rågbröd. Använder
man pressad apelsinsaft får man mer smak.
Jäsmedel, sötningsmedel och salt
Jäsmedel behövs för att brödet ska jäsa och
få volym. Salt ger smak, men stärker dessutom glutenet så
att degen får bättre bakegenskaper, och ingår i nästan
alla bröd. Sötningsmedel är inte nödvändigt men
det ger - förutom sötma - ökad hållbarhet och extra
näring åt jästsvamparna, så att de "kommer igång"
fortare. Jästen nöjer sig med minder än en matsked sötningsmedel
per halvliter degspad och det ger knappast någon sötma åt
brödet.
Sirap - Finns vit, ljus, mörk, ljus med malt och
mörk med malt. Jag brukar de två sista, som ger mer smak .
Socker - Alternativ till sirap, men ger inte samma must
som maltsirap.
Honung - Intensiv sötma, sötare än socker.
Salt - 2 tsk per halvliter degspad är lagom. Ta
mer om du vill ha en framträdande saltsmak.
Jäst - De små jästsvamparna är bagarens
bäste vän, då de jäser socker till kolsyra som tränger
ut i degen och får
den att höja
sig, d.v.s jäsa. Färsk jäst smulas direkt ned i dedspadet
som ska vara 37 grader varmt för
att jäsningen
ska fungera bra. Kallare degspad går också, men då tar
jäsingen längre tid. Blir
det för
varmt (över 40 grader) dör jästsvamparna. Personligen brukar
jag ha lite kallare spad än 37 grader
eftersom jag
bakar med en "degknådarmaskin" som blir ganska varm i sig själv
när man kör den.
Har man torrjäst
blandas den direkt i mjölet och den vill ha varmare degspad, ca 40
grader (kan inte
användas
till kallt degspad).
Bakpulver/bikarbonat - "Fusk" för den som har jättebråttom.
Använder du dessa jäsmedel ska
brödet inte jäsa innan gräddningen - du häller degen
direkt i en form och gräddar genast.
SURDEG
Surdegen är jästens föregångare och den håller
än, men är tidskrävande. Det tar ett par dagar för
en surdegskultur att bildas. Så här är det: Om man blandar
rågmjöl och vatten och låter det stå in rumstemperatur
startar en syrningsprocess. Jästsvampar förökar sig och
bildar kolsyra, andra bakterier biladr mjölk- och ättiksyra.
En hel del aromämnen bildas på kuppen och ger den speciella
smaken åt surdegsbrödet. Då syrningen är klar tillsätts
surdegen i brödet. En skvätt honung gör att syringsprocessen
kommer igång lättare. För att få surdeskaraktär
i brödet utan att använda surdeg kan man fuska genom att blanda
filmjölk, yoghurt eller ättiksprit i degen, men det är ju
fusk, som sagt.....
Fett och alternativ till fett:
Gör brödet saftigare och behövs som "bindemedel" i grövre
bröd som annars gärna smular. Grova bröd blir lätt
torra och det kan avhjälpas med någon av följande ingredienser:
Olivolja - Ger mycket och god smak åt "vita" bröd,
brytbröd, chiabatta, focaccia och liknande.
Olja - En naturell olja passar bäst då man
inte vill ha olivoljans smak, i söta bröd tex.
Margarin - Används istället för naturell
olja. Det flytande margarinet är jättebra då man slipper
smälta och krångla.
Kesella / Keso - magrare alternativ till fett, bra som
bindemedel i tex. grahamsbröd som annars gärna
smular. Man kan ju lugnt ta en hel burk (250 g) mager kesella då
det bara ger 2,5
gram fett totalt. Jämför med 250 gram margarin....
Potatis - Också bra som bindemedel. Kokad, kall
potatis mosas och tillsätts i degen. Perfekt om man
har rester!!! Brödet blir saftigt och får bra konsistens.
Lingonsylt - Ger både sötma och binder degen
lite. Gott i grova bröd.
Morötter - Ger fin färg och god smak och saftighet.
Rivna äpplen - Bra i äppeltider...gott ihop
med hasselnötter!
Bananer - Javisst kan man ha banan i matbrödet!
Men inte i alla bröd...
Nötter och torkad frukt:
Ett roligt tillskott, om du känner för det!
Russin - Klassisk ingrediens, god i rågbröd.
Ger fin sötma.
Fikon - Jättegoda med lite extra salt.
Plommon - Blir roligast om de rullas in i den jästa
degen vid utbakningen.
Aprikoser - Gott att blanda med annan torkad frukt.
Hasselnötter - Roligt, annorlunda och jättegott!!!
Valnötter - Ger en helt egen karaktär åt
brödet. Gott till ost! Obs: Bli inte orolig om ditt valnötsbröd
blir lila. Det är helt naturligt och ingenting du behöver oroa
dig för. Tusentals bagare har råkat ut för samma sak och
det är inte dig det är något fel på. Det går
över med åldern. Om den lila färgen för med sig andra
komplikationer kan du vända dig till närmaste ungdomsmottagning
där du kan få hjälp och du får vara helt anonym om
du vill. Lycka till!
Kryddor:
En till två matskedar kryddor är lagom till en halv liter
degspad, tycker jag. Då kommer smaken fram och man känner vilken
krydda det är. Om man vill ha mindre kryddsmak kan man ju minska mängden,
speciellt anis och fänkål har väldigt skarp smak och känns
ganska bra även i mindre mängder. Men kummin och örtkryddor
ska man inte snåla med!!
Anis - Ger lakritssmak.
Fänkål - Se ovan.
Kummin - Den bästa brödkryddan enligt mig,
kan användas i obegränsad mängd! Extra god med mycket salt.
Koriander - Speciell, mycket god smak.
Pomeransskal - Jättegott i rågbröd. Ta
inte för mycket bara, då kan det bli beskt.
Kanel - I vissa bröd. Ger julstämning och en
omisskännlig smak.
Rosmarin - Kanongott i baguetter, foccaccia etc.
Örtkryddor - Basilika, Timjan, Oregano, Dragon,
Mejram....blanda och ge, det mesta blir gott. |