Den
här lille filuren vann faktiskt högstadiets teckningstävling
då jag gick i nian. Jag fick en chokladask av rektorn och blev jättesur,
eftersom jag inte åt godis.
Men nu mer om bilden; den är tecknad med stålpenna
och bläck, en teknik som var jätterolig och som jag vill prova
mer av. Och motivet - håll med om att det är charmigt! Det är
ju precis så där de ser ut, kaninerna. Jag bara väntar
på att den ska börja tugga och maskrosbladet försvinna
in i munnen med ilfart. Det ser så kul ut! Jag har faktiskt
själv varit lycklig kaninägare i en herrans massa år, men
tyvärr dog den kära lilla Nina för mig en midsommarafton
för några år sedan. När jag fick henne var jag i
kaninåldern. Det var väl tänkt att hon skulle dö av
ålder ungeför när jag passerat kaninstadiet....men det
var baske mig en seg liten fröken vi hittat, för hon blev över
tio år gammal. Hon ligger begravd under vårt Tranparente Blanche-träd,
där hon har en stjärna på en pinne bland daggkåpor
och nävor som pryder den lilla graven.
Tillbaka
Nästa bild